Hur observerade man variabla stjärnor för sjuttio år sedan?

Hur observerade man variabla stjärnor för sjuttio år sedan? Jag bestämde mig för att försöka efterlikna amatörernas arbetssätt cirka 1940 och starta ett litet observationsprogram med följande beståndsdelar:

bakgrundsinformation om observationsmetodik och annat hämtar jag från samtida publikationer som Nils Tamm och Åke Wallenquist, Amatörastronomen: handledning i observationskonst (Stockholm, 1942) och Leon Campbell och Luigi Jacchia, The story of variable stars (Philadelphia, 1941).

optik tillgänglig för den normale amatören har förändrats radikalt, något som ju Johan på ett fint sätt kunde sätta siffror på i ett tidigare inlägg här på bloggen. Här valde jag att, åtminstone till en början, efterlikna varken de amatörer som hade tillgång till extremt dyra och sällsynta instrument mot slutet av mellankrigstiden – vi pratar då bland annat om ekvatoriellt uppställda refraktorer i 15-cm klassen – eller de väldigt billiga och enkla instrumenten, såsom teaterkikare med 2-3 gångers förstoring, utan en liten prismakikare av god kvalitet. Jag valde att observera med en massproducerad prismakikare 6×30, modell Silvamar tillverkad av Carl Zeiss. Den här kikarmodellen introducerades omkring 1910 och tillverkades ända fram till 1970-talet. Just det exemplaret jag har tillverkades 1922-1923 (enligt denna statistik). Det här är alltså optik utan antireflexbehandling (som introducerades av Zeiss i slutet av 1930-talet, en väsentlig del av utvecklingen som gjorde att en prismakikare med sina många glasytor nådde nästan en magnitud svagare objekt), utförd utan exotiska glassorter enligt recept som beräknades med papper, penna och logaritmtabell (och förmodligen mekaniska räkneapparater), inte med elektroniska datorer.

objekt: jag tänker försöka mig på att observera en del stjärnor för att se hur nära det rätta svaret man kan komma med den här typen av utrustning och dataanalys när det gäller periodicitet och annat hos regelbundna variabler, stjärnor som beta Lyrae, delta Cephei. Det är ljusa variabler, en typ av objekt som inte sällan brukade lyftas fram som lämpliga för amatörastronomer och de instrument som dessa hade tillgängliga, eftersom de professionella astronomerna ofta observerade svaga stjärnor och inte hade tid med de ljusare (se exempelvis Nils Dunér, “Finnes utsigt att med framgång söka att inom de skandinaviska landen utveckla en amatörastronomi, sådan som redan finnes inom öfriga kulturland, och i så fall, hvad bör göras för förverkligande af detta mål?,” i Forhandlingerne Ved De Skandinaviske Naturforskeres 14. Möde (Köpenhamn, 1892)). Jag är även intresserad av att se hur pass svaga stjärnor som gick att observera regelbundet med den här typen av utrustning; att obsa beta Lyrae med en 6×30 är en baggis, det visade sig om inte annat häromnatten när jag gjorde min första observation i det här programmet, men hur långt ner kunde man gå?

behandling av observationer har också förändrats. Några snabba tangentbordstryckningar och musklick ger tid för maximum eller minimum, snygga ljuskurvor och O-C-diagram och möjligheter till att testa olika parametrar som beskriver den variabla stjärnans beteende. I den förelektroniska tiden gjordes det här förstås med papper och penna. Jag ska försöka analysera skattningarna med just papper och penna för att försöka få viss förståelse för hur man arbetade då.

Det här är en om inte etablerad så dock inte helt okänd gren av vetenskapshistorisk forskning. Historiker som Otto Sibum har arbetat mycket med frågor kring vad vi kan lära oss av att iscensätta äldre tiders experiment och observationer, och inom den astronomihistoriska grenen av den här forskningen har exempelvis Klaus Staubermann gjort studier av det sena 1800-talets fotometri (och när vi träffade Woody Sullivan på en konferens förra sommaren kunde både Johan och jag diskutera Sullivans spännande idéer om att göra historiska iscensättningar av William Herschels nebulosaobservationer för att få bättre kunskap om dem).

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

11 kommentarer till Hur observerade man variabla stjärnor för sjuttio år sedan?

  1. Thomas Karlsson skriver:

    Sk bli intressant att följa dina erfarenhter i det här experimentet. Jag tror papper & penna-biten blir den största utmaningen. Själva observerandet är det nog inte nån jättestor skillnad även om man använder ett lite sämre instrument, men dator och Internet-revolutionen är enorm. Kvinnorna vid Harvard colleage observatory runt förra sekelskiftet är mina hjältar, tänk vilka enorma resultat de fick fram med enbart manuell räkning och bildbehandling.

  2. timaoes skriver:

    Håller med Thomas. Intressant ingång. Inte minst som ett vetenskapshistoriskt projekt. Får se om jag kan kontra med något :-).

    /Johan

    • Hans Bengtsson skriver:

      Absolut ett intressant projekt! Några spridda tankar:

      Kartmaterialet är idag fantastiskt, i stort sett utan begränsningar för den som har internet. När jag började med variabler för drygt 40 år sedan var varje användbar variabelkarta guld värd. Det är minst lika mycket de förbättrade kartorna som de förbättrade instrumenten som gör att variabelobserverande numera är mycket enklare än förr.

      De två första amatörer i vårt land som observerade variabler var Nils Tamm och Axel Johansson. Skillnaden mellan dessa var enorm när det gällde resurser men båda var pionjärer i den svenska variabelhistorien. NAT hade en artikel om Axel J men denne var extremt ovillig att berätta om sig själv, eftersom han inte ansåg sig vara värd någon särskild uppmärksamhet, och det var bara efter övertalning som Axel skickade ett foto på sitt enkla instrument. Kontrasten mellan honom och den samtidige Tamm låter som ett möjligt tema för närmare studium?

      • Hans Bengtsson skriver:

        Såhär skrev Elis Strömgren i NAT, översatt från danska till svenska. Det ”sällskap” som nämns är förstås Astronomisk Selskab, och ”dubbelrefraktorn” är Strömgrens skämtsamma benämning på en liten teaterkikare som syns på den bild som beledsagar artikeln. Av den fotokopia jag tagit framgår inget år, men sidorna är 158-159. Det bör absolut ha varit 20-talet.

        NORDISKA AMATÖROBSERVATORIER
        Berg, Åtvidaberg (Stud. Axel Johansson)

        En av vårt sällskaps både kvantitativt och kvalitativt mest framträdande observatörer av föränderliga stjärnor är den unge svenske studeranden hr Axel Johansson i Åtvidaberg.

        Omkring 1300 observationer är resultatet av hr J:s arbete under årets höstmånader. Det intresserar utan tvivel våra läsare att se vidstående bild av de hjälpmedel som står till denne förträfflige observatörs förfogande. Det fotografi som undertecknad lyckats avkräva hr J, och som återges i vår bild, är missvisande såtillvida att den ”stora” 58 mm Merz-kikaren (brännvidd 53 cm) anskaffades först för några veckor sedan. De observationer hr J hittills har utfört för vårt sällskap har gjorts med den dubbelrefraktor som ses på lådan till höger om det nuvarande huvudinstrumentet.

        Om sig själv skriver hr J: ”Jag torde icke kunna uppvisa något av särskilt intresse i fråga om astronomiskt arbete eller förhistoria, som ju är den vanliga, endast att jag befinner mig i ett mycket tidigt skede. Jag tror därför, att tidskriftens läsare ha föga intresse av att göra min bekantskap.”

        Den som skriver dessa rader delar inte hr Johanssons uppfattning på denna punkt. Han menar tvärtemot, att den egendomliga motsättning som råder mellan å ena sidan hr J:s flitiga och duktiga arbete och å andra sidan hans anspråkslösa uppfattning om sig själv och de minst sagt anspråkslösa betingelser han arbetar under, ger ett fint och lärorikt exempel som i högsta grad förtjänar att dras fram i dagens ljus.

        E. S.

  3. Ping: Bara för att det är kul | Amatörastronomins historia

  4. Gustav Holmberg skriver:

    Thomas: du har en god poäng där, det är tydligt efter att jag satt en stund häromkvällen och började bearbeta de första observationerna i mitt retroobservationsprojekt helt utan internet, dator och miniräknare utan med penna, papper, observationsmanual från 1941 och en tabell över julianska dagtal. Självklart har jag varit ”medveten” om den stora betydelsen av informationsteknikens genomslag även inom amatörastronomin, men det blir extra tydligt när man tvingas leva utan de moderna landvinningarna 🙂

    Hans: tack för tipset om Axel Johansson och Elis Strömgrens artikel; jag har beställt fram den på UB men inte fått den än. Ska bli intressant att läsa. Skulle inte förvåna mig om den prismakikare han använde är i paritet med min 6×30 från 1923; att obsa med den blir lite som att vara historisk antropolog, att försöka sätta sig in så gott det går i en annan kulturs tids optiska och informationstekniska materiella förutsättningar. Man pratar ju om ”deltagande observation” som en antropologisk-etnografisk metod, här får det en dubbel mening, om ordvitsen ursäktas.

    Det jag fuskar med (i dagsläget) är kartmaterialet: jag kör med moderna kartor. Jag har några få reproduktioner av AAVSO-kartor från 1920-talet, och jag har även lekt med tanken att använda kombinationen Argelanders stegmetod + någon stjärnkatalog från tidigt nittonhundratal för att simulera arbetssättet i en tid före lättillgängliga kartor med goda sekvenser. Ett alternativ som jag funderat över är även att observera någon av stjärnorna i den katalog av cirka 20 ljusa variabler som Argelander har i sitt berömda upprop från 1844, där ger han relativa ljusstyrkor för ett antal jämförelsestjärnor.

  5. Hans Bengtsson skriver:

    Jag tar med mig en bunt kopior från gamla NAT till Slottsskogen 14 mars, sådant som rör tidiga svenska variabelobservatörer.

  6. Hans Bengtsson skriver:

    Fast jag menar förstås 14 april (inte mars) …

  7. Ping: Några tidiga svenska variabilister | Amatörastronomins historia

  8. Ping: Lösning bildgåta 6 | Amatörastronomins historia

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s