Vad kostade ett teleskop för femtio år sedan?

När jag för en tid sedan arbetade mig igenom Svenska astronomiska sällskapets arkiv, hittade jag bland mycket annat en prislista från AB Icram Optik på Birger Jarlsgatan i Stockholm. Prislistan är inte daterad med den torde vara från 1958 eller åren däromkring. Icram Optik var ett av de företag som Sällskapets dåvarande sekreterare Tord Elvius hänvisade till när medlemmar skrev in och undrade var man kunde köpa teleskop. Av prislistan framgår till exempel att en Newtonreflektor med 84 mm öppning och 760 mm fokallängd på Alt-Az-stativ, inklusive två okular och en 4×10 sökare, kostade 250 kr (se bilden nedan). Detta var ett typiskt instegsteleskop och jag föreställer mig att många av det sena 50-talets amatörer började med något liknande. Frågan är nu om det var dyrt. Eller rättare sagt, var det dyrare då än vad det är idag att investera i sitt första teleskop?

Newtonreflektorn från AB Icram Optik.

Den ska genast sägas att den här typen av jämförelser är mycket vanskliga att göra, och jag kan idag bara presentera några mycket preliminära sonderingar. Låt oss börja med att slå fast vad ett motsvarande teleskop kostar idag. Vi måste då gå upp lite i storlek då det minsta newtonteleskop som säljs i Sverige idag har en öppning om 114 mm. Dessutom kommer dessa med ekvatorialmontering. Men om vi bortser från det så har vi något att jämföra med. Dessa teleskop kan man idag köpa inklusive stativ, montering, okular och sökare för cirka 1600 kronor. Priset har därmed mer än sexdubblats på femtio år.

Men vad betyder en sexdubbling i reda pengar? Detta kan man få ett hum om genom den offentliga statistik som sedan över hundrafemtio år har publicerats av Statistiska centralbyrån. Av denna statistik framgår att exempelvis en arbetare inom ”byggnads- och anläggningsverksamhet”, en snickare för enkelhetens skull, tjänade ungefär 7 kronor i timmen 1958. Jag är osäker på skattesatsen men låt oss räkna med 30 %. Timlönen efter skatt blir därmed cirka 5 kronor, vilket innebär att vederbörande behövde arbeta 50 timmar för att köpa teleskopet från Icram Optik. Av senare statistik framgår att en arbetare inom privat ”byggindustri” idag tjänar ungefär 150 kronor i timmen inklusive OB, ackord etcetera, vilket efter avdragen skatt om 30 % ger 105 kronor i timmen. En snickare av idag behöver därmed bara jobba drygt 15 timmar för att köpa motsvarande teleskop. Dessutom får dagens snickaren både ett något större och ett bättre teleskop för pengarna. Summa summarum är priset i arbetade timmar för ett instegsteleskop idag bara en tredjedel av vad det var för femtio år sedan.

Men vad händer om man går upp lite i storlek? Här ändras spelreglerna lite då ovan nämnda teleskop var det största man kunde köpa komplett från Icram Optik. Ville man ha ett större teleskop fick man nöja sig med att köpa primär- och sekundärspeglarna från företaget och sedan bygga resten själv. För ett teleskop med 200 mm öppning gick spegelsatsen loss på 450 kronor, motsvarande drygt 90 arbetstimmar för vår 50-talssnickare. Den största spegel man kunde köpa låg på försvarliga 400 mm och kostade 2600 kronor eller 520 arbetstimmar. Jämför vi med motsvarande spegelsatser som man idag kan köpa från teleskopbutikerna kostar en 200 mm spegelsats 2240 kronor, motsvarande 21 arbetstimmar för vår moderne byggnadsarbetare, och en 400 mm dito 9840 kronor eller 94 arbetstimmar. Som framgår är prisskillnaderna i arbetade timmar än större om man bara köper själva optiken (1:4 respektive 1:5).

Mot denna bakgrund var det kanske inte så konstigt att gör-det-själv-mentaliteten fick ett fäste i svensk amatörastronomi vid början av 60-talet. Svenska astronomiska sällskapets sektion för spegelslipning hade till exempel närmare 60 medlemmar vid tiden. Men detta är en annan historia som jag säkert får anledning att återkomma till.