Newton, Cassegrain, Maksutov, Baker, Nagler, Nasmyth, Schmidt: optiska konstruktioner uppkallas ibland efter uppfinnaren. Till denna lista kan man foga Sjögren.
Sjögrenteleskopet är uppkallat efter Tore Sjögren, en variabelobservatör och teleskopbyggare som både Johan och jag uppmärksammat tidigare här på bloggen. Han gjorde många variabelobservationer och byggde ett tidigt spegelteleskop. Men han var alltså även med om att utveckla nya teleskoptyper.
Spåren efter Sjögrenteleskopet återfinns i de stencilerade cirkulär som The Maksutov Club skickade ut. Maksutov Club bildades ursprungligen på 1950-talet av ett antal amatörbyggare för att göra gemensamma beställningar av optiskt glas, men utvecklades snart till en livaktig plattform för utbyte av optisk information. Klubben är ett exempel på den innovationslusta som återfinns bland amatörastronomer: optiska och mekaniska uppfinningar och innovationer kommer inte med nödvändighet från professionella optiker och teleskopbyggare, även amatörer har bidragit starkt till utvecklingen av nya konstruktioner.
The Maksutov Club Circular – hög nivå på innehåll, låg nivå på grafisk formgivning och tryckteknik.
Klubbens cirkulär är ett exempel på den kommunikationskultur som är ett så starkt drag inom amatörkulturen. Trycktekniskt var den mycket enkel, stencilerade häften, men innehållet var av mycket hög klass. (Delar av cirkulären har sedan tryckts.) Cirkulären innebär dock en utmaning för historikern – sladdriga stencilbulletiner kan vara något svåra att få tag på. Men Gary Cameron, en amerikansk astronomihistoriker som skrivit en doktorsavhandling om amatörteleskop (finns för nedladdning här), har en uppsättning cirkulär, och när Johan och jag träffade honom i samband med den stora astronomihistoriska konferensen vid University of Notre Dame, Indiana, förra sommaren, fick vi chansen att ta del av materialet.
Sjögrenteleskopet
Och här finner man alltså spåren efter Tore Sjögrens optiska nydaningar. Det rör ett teleskop som kombinerar Maksutovkorrektor med en barlowlins och där man observerar i Newtonfokus. I ett av numren av cirkulären har konstruktionen testats med strålgångsberäkning (ray-tracing), och åtminstone ett exemplar har byggts av en amerikansk amatör; övriga exempel på teleskop byggda enligt den här konfigurationen har jag inte lyckats hitta än.
I ett annat cirkulär presenterade Sjögren dessutom en variant på schiefspieglerkonstruktionen, där astigmatismen i ett sådant teleskop korrigerades bort med en korrektorlins.
”The first Sjogren telescope in this country”, The Maksutov Club circular no 104 s 5-6 (december 1962). Tore Sjögren, ”The Maksutov-Sjogren Design. A Maksutov-Barlow-Newtonian photo-visual telescope”, The Maksutov Club circular no 20 s 1-2 (okänt årtal, bör vara omkring 1956)
Amatörastronomins historia 
Vad spännande! Tore Sjögren har jag länge betraktat som en av den svenska amatörastronomins verkliga pionjärer men att han hade en egen teleskopdesign var en överraskning. Bra att detta nu lyfts fram i ljuset!
Ja, det är spännande det här med Sjögren, ett namn som var helt okänt för mig när det här projektet startade. Jag har sett att du skrivit en del om honom på AG, bland annat att han omnämns som någon som inte var så intresserad av publicitet.
Det är säkerligen en del av förklaringen till varför han inte är mer allmänt känd – trots den höga nivån på hans verksamhet. Man kan ju ställa sig frågan varför vissa amatörer blir väldigt kända medan andra inte blir det, och då kan säkert sådant som motvilja till publicitet och liknande spela in.