Lösning bildgåta 7

I en tidigare bloggpost om August Mattson, Enslingen på Bockön, nämnde jag i förbifarten att Mattson var känd på bygden för att bland annat kunna navigera rakt igenom skogen endast med hjälp av en klocka och solen eller månen. Kanske hade han lärt sig denna färdighet genom att läsa den artikel som bildgåtan är hämtad ifrån. Det handlar nämligen om navigation, närmare bestämt om hur man tar ut nord-syd-linjen med hjälp av just en klocka och solen eller månen.

Artikeln publicerades 1917 i Sveriges första amatörastronomiska tidskrift – Meddelanden från Skansens observatorium (1917-18). Själva observatoriet hade tillkommit 1910 genom en donation av den berömda arkitekten Ferdinand Boberg och några av hans vänner. Från 1915 hade amanuens Karl Modin anställts som föreståndare, med den huvudsakliga uppgiften att två gånger i veckan visa stjärnhimlen för allmänheten. Men Modin ville mer än så. Han försökte även använda observatoriet som bas för att väcka intresset för amatörastronomin, och faktum är att han var den svenska traditionens första röst i offentligheten.

Sidhuvudet för Modins skriftserie.

Sidhuvudet för Modins skriftserie.

Den lilla skriften kom ut en gång i månaden och innehöll en eller två artiklar, den ena av mer populärvetenskaplig karaktär, den andra mer praktiskt orienterad, liksom en del notiser och uppgifter om den aktuella stjärnhimlen. Efter bara något år hade han 600 prenumeranter. Trots detta gick ekonomin inte ihop och i slutet av 1918 lades tidskriften ner.

Underlag till bildgåtan har hämtats från en artikel som livgardisten Bolivar Adlercreutz (1886-1962) publicerade i Meddelanden 1917. Uppslaget säger han sig ha fått då en vän inom det militära frågat om hur man kan använda månen för att bestämma väderstrecken, något som vid tiden nämndes, men inte utreddes närmare, i ”soldatinstruktionerna”. Adlercreutz börjar med frågan om hur man kan använda solen för att ta ut nord och syd:

Man har blott att rikta timvisaren å ett vanligt fickur mot solskivan och därefter halvera samma visares vinkelavstånd till kl. 12. Nord-sydlinjen blir då densamma som den halverade linjen […].

Han förklarar inte detta närmare, men det har förstås att göra med att solen flyttar sig 15 grader i timmen. Är klockan exempelvis 6 på eftermiddagen vet vi att solen har rört sig 6 x 15 = 90 grader sedan 12-slaget. Riktar vi nu timvisaren mot solen och tänker oss urtavlan som en gradskiva har vi söder 90 grader moturs räknat från timstrecken för klockan 6, det vill säga i förlängningen av timstrecket för klockan 3. (Resonemanget förutsätter svensk normaltid.)

Att navigera med hjälp av månen är svårare, och det är här bildgåtans figur aktualiseras. Den används nattetid för att avgöra var under horisonten solen befinner sig, så att man sedan kan ta ut nord-sydlinjen enligt ovan angiven modell. Så här förklarar Adlercreutz:

Fickuret placeras över bildens urtavla. Timvisaren riktas mot figurens sol och den månface, som mest överensstämmer med månen på himlen riktas mot denna senare [det vill säga mot månen]. Den linje som halverar vinkelavståndet mellan timvisare och klockans 12-streck, anger då Nord-Syd-linjen.

Adlercreutz menar att man i samband med full- eller halvmåne som bäst kan uppnå 15 graders noggrannhet med denna metod, men att man vid andra faser får räkna med ett fel på runt 30 grader.

nnn

Adlercreutz figur. (I bilden jag la ut tidigare hade jag retuscherat bort Nord-Syd-pilen.)

Som aktiv amatörastronom är det väl sällan man har anledning att praktisera metoder som dessa. Även om vi befinner oss på en ny plats så tror jag att det flesta av oss, efter en snabb blick upp på himlen, och utan att ens kontrollera med polstjärnan, grovt kan ta ut väderstrecken. Vi vet helt enkelt var saker och ting står på himlen för tillfället. Men detta är förstås inte en allmän kompetens. Jag brukar fråga mina studenter om detta, och de flesta har inte en aning om att himlakropparna kulminerar i söder, eller ens att de kommer upp i öster och går ner i väster. Och i det fall de har en aning, har det aldrig tänkt på att dessa kunskaper kan användas för att på ett ungefär ta ut väderstrecken.

Detta inlägg publicerades i Uncategorized och märktes , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Lösning bildgåta 7

  1. Timo Karhula skriver:

    Om man befinner sig under en tillräckligt mörk och klar natthimmel kan zodiakalljusets motsken, det sk Gegenschein, agera som en ersättningssol, använda Adlercreutz metod på detta sken och sedan addera/subtrahera 12 timmar för att få fram normaltiden. 🙂

    /Timo Karhula

Lämna en kommentar