I vår kommer arbetet i projektet bland annat att handla om att skriva om amatörastronomiska observatorier. Johan skriver om klubbobservatorier, medan det fallit på min lott att skriva om observatorier konstruerade och drivna av enstaka amatörer.
Två av de observatorier jag kommer behandla och för vilka det finns mycket god tillgång till arkivmaterial – observationsjournaler, fotografier, brev, klippsamlingar och annat opublicerat material – är Nils Tamms och Wilhelm Norlinds observatorier; de utgör de äldre fallstudierna och kommer att kompletteras med mer moderna observatorier.
Några av Wilhelm Norlinds bevarade observationsjournaler
Norlinds observatorium figurerar förresten i en matrikel över världens observatorier och astronomer, framtagen och publicerad på uppdrag av IAU, den Internationella Astronomiska Unionen: Fernand Rigaux, Les observatoires astronomiques et les astronomes (Bruxelles, 1959). Att bläddra i den (samt IAU-förteckningen framtagen av Stroobant (1931) och Mabel Sterns, Directory of astronomical observatories in the United States (1947)) visar hur astronomin förändrats sedan 1900-talets första hälft: de professionella observatorierna har blivit fler, de har större instrument, de är allt oftare internationella mångnationella samarbeten, ligger allt oftare långt bort från städer.
Dessutom upptas även amatörobservatorier i dessa äldre förteckningar.
I IAU-matrikeln från 1959 förtecknas för svensk del sju amatörobservatorier: Wilhelm Norlinds observatorium, Barsebäckshamn, O.A. Wibergs i Borggård, Finspång, A.T. Hellbergs observatorium, Malmö, Gunnar Darsenius observatorium i Säve, Bertil Berggrens observatorium på Ven, Emil Jerlovs observatorium, Skogstorp, Vittsjö, Åke Odelbergs, Åkesta Gård, Västerås.
Att IAU har med amatörobservatorier i en förteckning över världens alla observatorier speglar, tror jag, att de var relativt sällsynta under 1900-talets första hälft. Så pass sällsynta att de ansågs anmärkningsvärda och dessutom möjliga att förteckna.
En annan observation är att antalet svenska amatörobservatorier i förteckningen är just sju stycken. Möjligen är detta en indikation på hög eller åtminstone en inte helt försumbar aktivitet bland svensk amatörastronomi relativt andra länder vid mitten av 1900-talet, men en sådan tolkning får anstå tills jag faktiskt räknat mängden amatörobservatorier i andra länder i IAU:s förteckning. Och det är, menar jag, oklart vad en sådan statistik egentligen skulle säga; jag har nämligen en känsla av att insamlingen av data inte är homogen för de olika länderna, så frågan är vad en rent kvantitativ jämförelse av antalet amatörobservatorier egentligen säger om nivån på den amatörastronomiska verksamheten i länderna.
Ytterligare en observation rör A.T. Hellbergs observatorium i Malmö. Det är det enda av de sju observatorierna i förteckningen som inte dykt upp i mina tidigare undersökningar. Av förteckningen framgår att Hellberg arbetade med solobservationer. Är det någon som känner till något mer om Hellberg?
Amatörastronomins historia 
Vilket fynd! Ja, observationsjournalerna alltså. Ska bli spännande att se vad du kan göra med dem. Hellberg är ett nytt namn även för mig.
Ja, journalerna ser lovande ut! Och Hellberg får vi se vad det kan bli av; en dig och mig närstående amatörastronom och astronomihistoriskt intresserad malmöit, med hemvist på Södra Förstadsgatan, har lovat att kolla upp ASTBs medlemsregister från 1950-talet. Kanske kan bli något.
Nu har de visserligen gått ett och ett halvt år , men jag kan nog hjälpa till lite när det gäller just A.T. Hellberg. Han har ett barn i livet och min mormor var gift med hans son Birger Hellberg. Hon och hennes barnbarn kan säkerligen berätta en hel del om detta.
Mvh Inge