Patrick Moore och svensk amatörastronomi

”We all learned astronomy from Patrick Moore, we learned that kind of thirst and joy for knowledge that he had and shared with everybody, the whole of Britain owes its astronomy to Patrick.” Så skrev Brian May, gitarrist i Queen, och dessutom tämligen nydisputerad astronom, häromdagen med anledning av Moores bortgång. Det ligger sannolikt mycket i detta. Hans enorma bokproduktion och inte minst han femtioåriga långkörare The sky at night, torde ha satt djupa spår i den brittiska myllan.

Patrick Moore och Peter Linde vid International union of amateur astronomers världskogress i Malmö.

Patrick Moore och Peter Linde vid International union of amateur astronomers världskogress i Malmö 1972.

Frågan är dock vad denne legendar kan ha betytt för svensk (amatör)astronomi. Själv kan jag inte minnas att han överhuvudtaget har påverkat min bildningsgång på området. Jag har inte läst något han skrivit, och jag har inte heller sett några TV-program där han har varit med. Men ser man bortom min egen snäva horisont så är det uppenbart att han har haft en både direkt och indirekt påverkan på amatörastronomin. Han hade han till exempel nära band till malmöföreningen MARS där han under speciellt 60- och 70-talen verkar ha tjänat som både inspiratör och upphöjd beskyddare. Därtill kommer förstås hans författarskap. En sökning i Libris ger vid handen att ett tjugotal av Moores böcker översatts till svenska.

Omslaget till "Astronomi för amatörer".

Omslaget till ”Astronomi för amatörer”.

För att ni någon mån reparera min egen brist på bildning, beställde jag häromdagen fram Astronomi för amatörer (Bonniers, 1968). Boken var resultatet av ett samarbete mellan Moore och MARSianen Ulf R. Johansson. I dagsläget vet jag inte hur arbetsfördelningen dem emellan såg ut, men jag får en känsla av att Moore skrivit huvuddelen av texten och att Johansson stått för den svenska bearbetningen och kanske också för avsnittet om variabla stjärnor (rätta mig gärna om jag har fel Ulf).

När jag nu läser den, och dessutom med några års egen erfarenhet från amatörastronomin, kan jag konstatera att den gjorde ett gott jobb och att den torde ha varit en självklar startpunkt för tidens nymornade amatörer. (Idag kan jag bara att beklaga att den inte kom i min väg när jag var i bokslukaråren.) Boken inleds med astronomisk elementa, fortsätter med ett längre avsnitt om teleskop och annan utrustning, för att sedan fördjupa sig olika objekt lämpliga för observationer. Fokus ligger här på planeterna och månen, men boken innehåller också ett längre avsnitt om variabelastronomin. Den avslutas sedan med ganska utförliga tabeller och en mycket ambitiös bibliografi. Språkligt är den klart och redigt skriven, informativ och vetenskapligt uppdaterad, och viktigast av allt förmår den frammana bilden av en spännande amatörastronomi (utan att för den sakens skull tillskapa alldeles orealistiska förväntningar).

Den danske amatörastronomen Erik S. Poulsen poserar vid sitt radioteleskop. Bilden är hämtad från "Astronomi för amatörer", s. 25.

På tal om den spännande amatörastronomin, tycker jag att denna bild från boken säger en hel del. Här poserar den  danske amatörastronomen Erik S. Poulsen vid sitt observatorium och hemmabyggda radioteleskop. (Bilden är hämtad från Patrick Moore & Ulf R. Johansson, Astronomi för amatörer, Bonniers, Stockholm, 1968, s. 25.)

Under läsningen slår det mig gång efter annan hur oerhört mycket som har hänt inom området sedan 1968. När Moore och Johansson skrev hade exempelvis Jupiter bara 12 satelliter (mot dagens dryga 60), kunskapen om Mars geografi utgick helt från studier med jordbaserade teleskop, och Voyager 1, som i vår tid mer eller mindre har passerat ut ur solsystemet, låg fortfarande på NASA:s ritbord. På samma sätt var den amatörastronomi som beskrivs i boken av en delvis annan karaktär än dagens. Referensteleskop var en 7 cm refraktor eller en 15 cm reflektor (hemmabyggd i det senare fallet), vilket bland annat fick till följd att ”de klotformiga stjärnhoparna […] erbjuder rätt lite av intresse”. Bland okulartyperna rekommenderade man Mittenzweyokular (en variant på Huygensokular) som erbjöd synfält på 50 grader. Skulle man göra observationer där tidsangivelser var viktiga var man först tvungen att ratta in en tidssignal på kortvågsradion (exempelvis Prag, 2500 kHz) för att ställa klockan. Och var man som Poulsen i bilden ovan intresserad av radioastronomi så kunde den händige hitta ”de viktigaste komponenterna […] i en vanlig TV-apparat”.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

13 kommentarer till Patrick Moore och svensk amatörastronomi

  1. Ulf R skriver:

    Johan, min minnesbild är inte helt klar, men jag skrev ”Variabla stjärnor”-kapitlet och det, förlåt uttrycket, mera teoretiska tugget medan PM svarade för solen, månen och planeterna. Grovöversättningen skedde på Bonniers.
    Som med alla astronomiska böcker från den tiden är det ju så att vi får vara glada i dag om åtminstone sidhänvisningarna stämmer. Jag har dock till min glädje förstått att denna lilla ostrukturerade bok spelat viss roll för att locka den gången unga läsare till astronomin. Alltid något!

  2. Johan Kärnfelt skriver:

    Men då gissade jag ju rätt. Det var något med stilen. Sen får jag nog invända mot termen ostrukturerad i sammanhanget. 🙂

    • Hans Bengtsson skriver:

      Jag menar att ”Astronomi för amatörer” var en alldeles utmärkt bok. Och den innehöll en mycket handfast uppgift som jag fick stor glädje av: adressen till MARS. Den typen av information kunde man annars inte hitta i de astronomiska böckerna. Eftersom biblioteket i Älmhult inte hade MARS-bulletinen så vet jag inte hur man skulle ha fått tag i adressen på annat sätt. Föreningen fanns nog inte i telefonkatalogerna. Så det var tydligt att Ulf R tog amatörastronomer på allvar genom att ta med denna typ av ”trivial” men för det fortsatta intresset extremt viktig information. Mycket uppskattat!

      MARS var en för mig betydelsefull förening, även om den låg en tågresa bort. Det var där jag för första gången träffade en större samling riktiga levande amatörastronomer. Drar mig förresten till minnet att jag från MARS fick ett stipendium i form av en bok för att jag utfört ”många och regelbundna observationer av variabla stjärnor”. En sanning med modifikation, de var varken särskilt många eller särskilt regelbundna, men det gav under alla omständigheter en kick att fortsätta med hobbyn!

      • Johan Kärnfelt skriver:

        Jag tror också att denna typ av ‘trivial’ information var allt annat än trivial förr i världen. I just det här fallet föreställer jag mig att även den utförliga bibliografin spelade en viktig roll. Här listades till exempel fem olika stjärnatlaser, adresser till flera internationella amatörtidskrifter, och referenser till astronomiska årsböcker av olika slag. Här kunde den hugade hitta all den grundläggande information man behövde. Idag räcker det att ladda ner CdC eller liknande så har man det mesta uppdaterat och klart på datorn.

  3. Ulf R skriver:

    Förlåt sen reaktion, men i dag är det jag som skulle vilja ha hjälp av Hans. Jag VILL börja med, inledningsvis, visuell kataklysmbevakning ute på TBO av en 5-10 stars, men jag får ju aldrig en chans pga en massa föreningstjafs. Återkommer på annat vis – och önskar er en GJ och ett GNÅ.

  4. Ulf R skriver:

    PS. Johan, om bilden på Erik S Poulsen, Snekkersten, finns hur mycket som helst att tala om. Han blev en ”helt” för mig när jag började förstå vad han hade gjort under tyskockupationen. Han tillhörde Holger Danske-gruppen bland motståndsmännen och var en av de berömda sabotörerna Flammen og Citronens viktigaste medarbetare. Långfilm härom året!
    Erik kallades för ”Secreten” och spelade stor roll också efter kriget när danska Frihedsrådet skapades. Som journalist fick jag genom Erik helt unika kontakter med de fortfarande levande motståndsgrupperna på 70-talet.
    Detta har inte ett dugg med amatörastronomi att göra – eller så har det.

  5. Hans Bengtsson skriver:

    Hej Ulf!

    Jag skickade dig just ett mejl angående dina variabelfrågor.

  6. Hans Bengtsson skriver:

    Intressant att Erik S. Poulsen hade den bakgrunden, jag visste ingenting om det. Här är en länk som jag googlade fram:

    http://www.lokalhistorier.dk/Flammenogcitronen/Kontakter/Schousboe/

    En bekant till mig hade förresten bestämt möte med Poulsen vid dennes observatorium år 1973, men när han kom fram fick han veta att Poulsen just hade avlidit.

    • Hans Bengtsson skriver:

      Eller förresten, när det gäller händelsen jag nämner ovan, så känns det snarare som 1974 eller 1975. Det kan ha handlat om någon annan dansk amatörastronom med observatorium och namn på -sen.

  7. Anonym skriver:

    Jag kommer ihåg att det var 1974. Fick ett brev av ESP:s änka Lise, och det glömmer jag inte i första taget. Hon skrev om hur krigsårens upplevelser plötsligt kommit i kapp honom i mardrömmarna på nätterna.
    Holger Danske hade bl a till uppgift att hålla rent i de egna leden och avrättade stikkers.

  8. Johan Kärnfelt skriver:

    Spännande historia. Det är ju inte riktigt vad man tänker på när man ser bilden med radioteleskopet. För mig går associationerna snarare åt Blixt Gordon och Buck Rodgers. Har ett svagt minne av att jag sett en bild på ett svenskt radioteleskop från samma tid, men kommer inte på var.

  9. roger skriver:

    Har ni lagt märke till om stjärnbilder är på ”fel plats”? Jag har sett rapporter från världen över att Orion inte kommer upp där den brukar och att månens bana förändrats. Har själv en billig stjärnkikare men det är ju mest mulet och bor man mitt i samhället så är inte heller det ett plus…
    Vad tror ni?

  10. Johan Kärnfelt skriver:

    Då har du nog läst på oseriösa sidor. Orion kommer upp precis som vanligt nu om vinterkvällarna. Den står fint i söder framåt midnatt. Och även månen går precis som vanligt sin gilla gång — just nu är den full, och om några veckor är den ny. Vill du ha svar på dina astronomirelaterade frågor så rekommenderar jag http://www.astronet.se och http://www.astronomiguiden.se. Här kan du också få hjälp med teleskopfrågor.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s