Den 21 mars 1991 höll Norrköpings Amatörstronomiska Klubb årsmöte (Amatörastronomen, nr 10, april 1991, s 6f.). Man valde styrelse och bland den sedvanliga uppsättningen av föreningsfunktionärer dyker en titel upp som minner om en svunnen tid: Mathias Malmgren har utsetts till föreningens diabildsansvarig.
Att man hade en renodlad diabildsansvarig gör måhända Norrköpingsklubben lite speciell (under hösten 1990 hade föreningen rentav anordnat ”ett temamöte på temat diabilder” (s 7)). Likafullt pekar det på den bildvärld som fanns i amatörastronomin före internet, före Powerpointjonglerande föreläsare.
Föredragen på astronomiklubbarnas möten illustrerades ofta med just diabilder. Men hur få tag i dem? En källa var förstås amatörernas egna bilder; vanliga systemkameror laddade med Ektachrome 400 gav snygga vyer över stjärnbilderna, ett slags bilder som visats på mången föreningskväll. Ett alternativ var förstås att försöka få tag i professionella bilder på kommersiell väg. I Sverige fanns CT Scientific vars verksamhet i början handlade mycket om att sälja diabilder och posters; motsvarande firmor i USA annonserade i tidskrifter som Sky and Telescope under 1970- och 1980-talet. Här kunde man skaffa fina färgbilder på de yttre planeterna tagna av Voyagersonderna eller färgbilder på djuprymdsobjekt.
Det här flödet av bilder i mer fysisk mening glömmer man kanske lätt när man i dagens astronomivärld enkelt klickar sig runt mellan de olika bildsajterna; allt är lättillgängligt, närmast motståndslöst tar man del av den ena bilden vackrare än den andra.
Amatörastronomins historia 
Diabildsansvarig, det låter nåt. Att man behövde en sådan säger mycket om forna tiders bildkulturer. Det fick mig att tänka på en del brevväxlingar jag tidigare gått igenom mellan svenska astronomer (speciellt Lundmark och Bergstrand) och olika förlag. I nio fall av tio handlade dessa brev om bilderna som skulle illustrera en bok. Många gånger var ett original otillgängligt då ett annat förlag för tillfället arbetade med det för någon publikation. Ibland hade det fastnat i postgången, och ibland hade det rent av blivit förstört i hanteringen. En viktig skillnad mot idag var att urvalet av bilder var ytterst begränsat. Det fanns kanske bara en eller två bilder på M31 och dessa reproducerades gång på gång.
Ett annat bildflöde där speciellt Lundmark var inblandad, och som syns i hans korrespondens, är ”skioptikonbilder”, forna dagars diabilder som illustrerade de många föreläsningar Lundmark var ute på. Lundaobservatoriet under Lundmarks tid hade byggt upp en ganska stor samling med sådana föregångare till diabilder och Powerpointbilder.