Jag är precis hemkommen från en arkivresa till Bifrost-observatoriet i Mariestad. Det primära syftet med resan har varit att gå igenom material efter Rune Fogelquist som numera förvaras på observatoriet. Dessutom har jag haft siktet inställt på de många klubbulletiner som här finns bevarade, och som inte går att hitta på våra forskningsbibliotek. Två dagars slit bland gamla papper betalade sig med drygt 700 arkivfoto.
En följd av besöket är att Fogelquist har fått mer konturer. För mig har han tidigare framförallt framstått som ledande popularisator, tidskriftsredaktör, teleskopbyggare och astrofotograf. Den bilden har kanske inte ändrats, men väl kompletterats. På observatoriet förvaras bland annat hans många observationsjournaler, och här framträder andra sidor av Fogelquist. Som att han var en mycket driven observatör, och dessutom med en fallenhet för variabla stjärnor.
Fogelquist var så vitt jag vet aldrig engagerad i någon av de svenska variabelsektionerna. Istället anslöt han sig tidigt till danska Astronomisk sellskab och de observationer han gjorde verkar ha rapporterats direkt dit. Bilden visar en av de variabelkartor som sällskapet producerade och som Fogelquist använde.
I en av sina många journaler, vikt inte åt observationer utan åt att formulera den kommande säsongens observationsprogram, slår han fast: ”Huvudregeln är att endast sådana ob[servationer] skall företas, som kan tänkas ha vetenskapligt intresse […].” Det program han formulerade just detta år innehöll bland annat studier av långperiodiska variabler, sökande efter novor och supernovor. Formuleringen, som är från 1948, kan sägas känneteckna Fogelquists observationella verksamhet. Amatörastronomin var på allvar. Hur det gick med novaprojekten vet jag inte, men däremot visar det sig att Fogelquist under 40- och 50-talen, och i enlighet med sitt program, gjorde minst tusen variabelobservationer, alla minutiöst nedtecknade och sammanställda. (Enligt en tidigare överenskommelse med Hans Bengtsson har jag fotograferat hela rasket, och med tiden ska de förhoppningsvis kunna inflyta i SVO.)
Försättsbladet till en sammanställning av variabelprojektets observationer. Som framgår ingick Gunnar Georgsson och Rolf Johansson i programmet.
Men även om Fogelquist var en synnerligen avancerad amatör, så var ju även han barn i början. Ett av de roligaste arkivfynden var en liten stjärnatlas som han själv ritade i sin ungdom. Projektet beskrivs så här: ”Stjärnkarta över ekliptikan: uppmätt huvudsakligast i avsigt att studera planeternas rörelser, men även för studiet av novae, kometer och stjärnskott, som kan förekomma inom den zon, kartan upptager.” Redan som 17-åring visste han vad han ville.
Fogelquists ”Stjärnkarta till ekliptikan” (1941).
Kartbladet återger delar av Vattumannens stjärnbild. Markerat med rött är Mars rörelser under 1939.
Sen fyndade jag förstås också i alla de bulletiner jag också hann gå igenom, men detta får blir ämne för en senare bloggpost.
Amatörastronomins historia 