Nedanstående bild har jag länge haft på lut för en bildgåta. Problemet har bara varit att jag själv inte vetat svaret på gåtan. Men idag, medan jag samlade material till en kommande bloggpost, knäckte jag nöten. Svaret visade sig dessutom betydligt intressantare än vad jag hade föreställt mig. Alltså: Vad är det här?
Amatörastronomins historia 
Ingen aning men några vilda gissningar:
De två magellanska molnen?
M81 och M82?
M51 med kompanjon?
En illustration av ett binärt stjärnsystem med massöverföring, t ex en nova?
M v h
Hans Bengtsson
Om jag ska hålla mig till ett svar så får det bli M51 med kompanjon. Kanske John Herschel som väl gjorde någon eller några bra teckningar av M51 långt före Lord Rosse?
Skönt att höra! Att du inte har en aning alltså. Jag har ju inte lyckats så bra med svårighetsgraden tidigare. 🙂 Jag avvaktar med att kommentera dina svar tills fler har fått chansen.
M51 var det första som slog mig också, men vem och när? Tycker också bilden liknar en barnteckning med krita på grått papper…
Då kan jag mycket nöjd konstatera att ni inte har en siffra rätt. 🙂 Ledtrådar: Det är en svensk amatör som står bakom, bilden är gjord någon gång under 1900-talet, och vederbörande är vuxen.
Ett öga är det nog. Illustratör kanske författaren till en amatörastronomisk bok. Ledare av SUAA-sektion. Ögonläkare. Är jag rätt ute?
Jag tänker alltså på Sven O Rehnlund. Det fanns också en ögonläkare och amatörastronom som hette Gullstrand men det var för rätt länge sedan.
Man kan nog konstatera att illustratören inte är konstnär så Tamm känns utesluten.
Hmmm… man får ju lite kometvibbar här. Men riktningen på svansen stämmer ju inte om det nu skulle vara solen uppe till höger. Kanske en komet och en planet? Komet + Jupiter?
Om det nu skulle vara ett öga återstår att lista ut vilket djur det handlar om, det kan knappast var ett mänskligt öga. Uggla skulle man kunna tänka sig. Men ugglor har väl svarta, inte vita, pupiller? Objektet till höger tänker jag mig som djurets hjärna dit synnerverna leder.
Ett öga är bra tänkt, men tyvärr: fel, fel, fel! 🙂 Inte heller är det en komet.
Kan det vara röda fläcken på Jupiter?
Vintergatan och Stora Magellanska Molnet? Annars är det nära ögat (!) att jag ger upp. Det var svårt detta.
Röda fläcken är fel, men det är närmast hittills. Motivet för skissen är hämtat från solsystemet.
Kanske en solfläck då?
Nej, inte heller solen. Kanske kan det hjälpa er om jag säger att färgerna i skissen inte ska uppfattas naturalistiskt utan är till för att markera vissa drag hos det som observeras.
Hur jorden och månen bildades?
Nu börjar det närma sig. Fast objektet ryms inom okularets synfält.
Hur Saturnus fick sina ringar?
Men Hans, du var ju nästan där. 🙂 Backa tillbaka ett snäpp.
Den gamla planetesimalhypotesen är inblandad?
Nä, glöm alla dynamiska system. Det är något man observerar med teleskopet. Och som sagt du var nästan där inlägget 03:30. Det är mycket lättare än vad det verkar.
Kan det vara Aristoteles?
Aristarchus menade jag.
Handlar det om månförmörkelse då måntro?
Det satt långt inne, men Mats hittade till slut lösningen. Bloggpost kommer om några minuter.
Pingback: Bertil Berggren och Dagmar-observatoriet, del 1 | Amatörastronomins historia
Pingback: Bertil Berggren och Dagmar-observatoriet, del 2 | Amatörastronomins historia