Bildgåta 4: lösning

Det kom in flera kloka förslag till lösning på bloggens fjärde bildgåta. Rätt svar levererades av Hans Bengtsson: det är en av de galileiska månarna.

Bilden är hämtad från T.W. Webb, Celestial Objects for Common Telescopes vol 1, 2nd rev. ed (1859; 1868), 139, och föreställer Ganymedes enligt observationer av Angelo Secchi utförda 1855. Webb skriver om hur Secchi liknade utseendet med hur Mars ser ut i ett litet instrument, och att han härledde en snabb rotationsperiod för Jupitermånen ur sina observationer.

Att de största jupitermånarna uppvisar skivor med färgnyanser och mer eller mindre tydliga ytmarkeringar var något som ett flertal observatörer var överens om vid 1800-talets mitt; inte bara fackastronomer som Secchi utan också amatörer som Dawes och Webb tyckte sig se ytfenomen på vissa jupitermånar.

Längre fram kom flera fackastronomer med stora instrument att intressera sig för sådana observationer, bland vilka kan nämnas E.E. Barnards observationer av Ganymedes och Callisto samt A.E. Douglass observationer av Ganymedes.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Bildgåta 4: lösning

  1. Johan Kärnfelt skriver:

    Imponerande. Både att du lyckades hålla oss på halster så länge, och att Secci faktiskt såg detaljer på Jupitermånarna. Jag har bestämt för mig att svenska amatörer också har upplöst detaljer på någon av månarna. Var det Timo eller Hans Göran? Möjligen missminner jag mig. Hur som helst blir jag lite nyfiken på förutsättningarna. Vad använde Secci för instrument? Förstoring? Måste väl ha varit minst 300x och extremt bra seeing. Eller?

  2. Gustav Holmberg skriver:

    Webb nämner inte vilket teleskop Secchi använde. Ska rota runt lite och se om det går att hitta information om det. Gissningsvis var det väl en refraktor i tolvtumsklassen, knappast så mycket större.

    Webb nämner även en liknande observation utförd av Dawes som, vad jag vet, hade en åttatummare som sitt största instrument.

    Vore kul att höra mer om eventuella svenska obsar! Jag har sett en del publicerade amatörobsar med detaljer på de galileiska månarna, men då har det varit internationellt (och, tror jag, mest CCD).

  3. Gustav Holmberg skriver:

    Secchi konstruerade ett nytt observatorium omkring 1852 vid Jesuitordens universitet Collegio Romano. Observatoriets huvudinstrument var en 24 cm refraktor tillverkad av Merz som hade utmärkt god optik (Hearnshaw, The analysis of starlight (Cambridge, 1986, 58)). Sannolikt använde han det instrumentet när han obsade Ganymedes.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s