Vad är det här?
Annonser
Senaste kommentarer
Göte Flodqvist på Astrofoto i litteraturen: J.B.… Hans Bengtsson på Astrofoto i litteraturen: J.B.… Gustav Holmberg på Astrofoto i litteraturen: Maya… Hans Bengtsson på Astrofoto i litteraturen: Maya… Astrofoto i litterat… på Amatörastronomiska ideal Johan Kärnfelt på Gubben Mattson Anonym på Gubben Mattson Inge Svensson på När amatörobservatorier var…
Det var en gåta som heter duga. Eftersom ingen annan har några förslag, så gör jag ett försök. Inte för att jag en aning om vad det är, men lite resonerande ska jag väl kunna uppbåda. Till att börja med tror jag att bilden är publicerad i Astronomische Nachrichten, decennierna runt sekelskiftet. AN hade ett ganska speciellt typsnitt och det stämmer klockrent. Bilder blir vanligare efter sekelskriftet, så jag gissar på tidigt 1900-tal. Sen vad gäller motivet är det knivigare. Jag antar att tiderna är i GMT, vilket innebär att man får lägga på en timme för svensk tid. Det betyder att solen gått ner vid det första klockslaget, men att det ännu inte är riktigt mörkt. Om det är ett astronomiskt objekt som observerats måste det därmed vara en planet. Är detta riktigt så torde det vara Mars och skisserna visar kanske en sandstorm observerad av någon. Men å andra sidan ter sig speciellt det första skissen som allt annat än sandstormig; den ser snarare artificiell ut. Är detta riktigt lutar jag åt att det är någon form av optiskt försök som illustreras. Filmtester kanske.
Inte enkelt. Men jag skulle gissa på en 1800-tals-teckning som visar Syrtis Major på Mars.
Bra gissat, både Johan och Hans, men fel. Det blir fler tillfällen till gissningar innan svaret läggs ut.
Försöker tänka utanför boxen.Låt oss anta att det inte är ett fältstopp som begränsar bilden. Kan det istället vara en horisontlinje? Någon ligger på rygg och tittar uppåt. I så fall skulle det kunna vara antingen norrsken eller kanske nattlysande moln. Det torde väl vara lite sent på säsongen för molnen, så norrsken är min gissning.
Jättebra gissning, Johan! Men gå in i boxen igen – det är ett fältstopp, inte en horisonlinje.
Jag fastnar förstås i något planetärt. Mars är ju uteslutet så då återstår Jupiter och Venus men vad det skulle kunna vara kan jag inte komma på.
Får man be om ett årtal som ledtråd?
1:a bilden liknar lite NGC 1973, ”Running Man Nebula”, men den ändrar ju inte på sig och är svårobserverad i augusti… 3:e och 4:e bilderna liknar mer en avbildning av en sfär än ett fält i ett okular. Om det inte är Mars kan det vara en annan planet? Merkurius kanske.
Svårt fall. Troligen en amöba på linsen 🙂
Några iakttagelser:
Inget årtal ges. Det skulle kunna tyda på att teckningarna har publicerats inte i en bok utan i en relativt frekvent utkommande tidskrift, kanske oktober-december det aktuella året. Då är det ju självklart för läsaren vilket år det gäller.
På en och en halv timma har strukturen hunnit ändra position – är det pga planetrotation?
De två första teckningarna har klockslag, de två sista saknar klockslag. Varför? Är det inte samma person som gjort teckningarna 1 och 2 som den som gjort 3 och 4? Verkar annars mysko att man har denna skillnad i noggrannhet när det gäller tidsangivelsen.
Typsnittet känns väldigt bekant, jag vet att jag har sett det många gånger – frågan är bara var … Kan inte på rak arm placera. Gamla PAT? Astronomische Nachrichten? Gamla Nordenmark-böcker?
Det ligger förstås nära till hands att misstänka att det är en svensk amatörastronom som gjort teckningarna, med tanke på bloggens innehåll i övrigt. Nils Tamm?
Tillbaka i boxen: Kan inte se att det skulle kunna handla om astronomiska objekt. Det måste därför ha med optik att göra. Funderade på en kollimeringsmanual, och där bilderna beskriver olika sorters fel. Men varför tiderna? Det talar för att det trots allt är en planet. Venus är aldrig rund, Mars och Jupiter visar så mycket mer detaljer. Uranus eller Neptunus kanske. Observatören har följt en molnformation. Tveksamt dock om det var möjligt. Är det kanske månen sedd genom en väldigt ljussvag tub?
Någon av de galileiska satelliterna?
Eller alla fyra galileiska satelliterna?
Wargentin?
Typsnittet stämmer mycket bra med Philosophical Transactions där Wargentin publicerade en del artiklar.
Ping: Bildgåta 4: lösning | Amatörastronomins historia