Lösning Bildgåta 3

Det tog exakt 30 minuter från att jag postade gåtan tills Paul levererade svaret (ledsen Jakob, men någon exoplanet var det inte). Visst är det Dahlgrens nova som är fångad på skissen, dessutom av Dahlgren själv.

Elis Dahlgren (1903-1996) från Vikmanshyttan i Dalarna, var en av de stora profilerna i tidig svenska amatörastronomi. Han tog sina första stapplande steg som amatör redan vid mitten av 10-talet och upprätthöll sedan denna verksamhet resten av livet. I en självbiografisk skiss, publicerad i Astronomisk tidsskrift 1978, beskriver han sig själv som autodidakt och något av en ensling. Detta hindrade förstås inte att han gjorde insatser som bar hans namn långt utanför Vikmanshyttan. Till de viktigaste av dessa hör upptäckten av novan.

Dahlgren kunde sin stjärnhimmel — ett av hans första amatörprojekt var att för hand göra en egen karta över norra stjärnhimlen — och sannolikt var detta honom behjälpligt när han under ett variabelpass kvällen den 6 februari 1963 såg en stjärna som inte skulle vara där på gränsen mellan Lyran och Herkules. Klockan var 20:25.

Stjärnan var vit och scintillerade livligt. Som instrument hade jag en prismakikare 10 x 50. Kunde ej med säkerhet skönja den med blotta ögat. Det var ju också starkt månsken och dis vid norra horisonten. Av samma orsak blev magnitudskattningen denna kväll osäker. Jag uppskattade dock ljusstyrkan till omkring 4,0.

Passagen är hämtad från en brev som Dahlgren skrev till Per-Olof Lindblad vid Saltsjöbadens observatorium dagen efter upptäckten. En preliminär rapport (utan positionsangivelse och magnituduppskattning) hade han emellertid ringt in till observatoriet och Örjan Ramberg redan kvällen innan. Brevet hade också föregåtts av ett telefonsamtal med Lindblad och det var på dennes direkta uppmaning han satte ihop rapporten.

Rapporten innehöll också den skiss som blev underlag för denna gåta (här något beskuren och lätt retuscherad). Fältstjärnorna är kalkerade från Norton Star Atlas och han har så noga som möjligt placerat novan. Med hjälp av atlasens gradnät uppskattade han positionen till RA 18h 14m, Dekl +42°.

Genom astronomerna på Saltsjöbadens observatorium kablades upptäckten ut över världen. Lindblad själv tillsåg att även andra svenska amatörer fick kännedom om bedriften. Sedan några år var han redaktör för Svenska astronomiska sällskapets nyhetstjänst, som vid tiden hade närmare 400 prenumeranter, och Dahlgrens bedrift distribueras redan den 8 februari.

Svenska astronomiska sällskapet, Meddelande nr 24, 1963.

Så blev han en smula berömd. Gunnar Darsenius gratulerade i variabelsektionens februari-bulletin. Lindblad bjöd in honom för att berätta om upptäckten vid Sällskapets årsmöte i mars. Och tidningarna skrev förstås. Dahlgren själv verkar mest ha varit besvärad av saken: ”Enligt min mening har uppståndelsen kring min person med anledning av novafyndet varit åtskilligt överdriven”, menar han i svarsbrevet till Lindblad. Kanske var det så, men är man först i världen så är man, och alldeles oavsett vad han må ha tyckt om saken så är Nova Dahlgren för evigt inskrivet i astronomins annaler.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Lösning Bildgåta 3

  1. Jakob Isaksson skriver:

    Efter Pauls svar fick jag tillfälle att läsa på om Nova Dahlgren och således lära mig något nytt så bloggen gör nytta!
    Stämde av med Stellarium och visst hamnar man på alldeles rätt position även om det nu inte längre finns något att se där

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s