Jag har den senaste tiden haft anledning att djupdyka i Astrobasen, den BBS som startades av Anders Lindquist 1987 och som sedan blev ett viktigt redskap i den begynnande digitaliseringen av den svenska amatörastronomin. Närmare bestämt har jag gått igenom alla de hundratals inlägg som gjordes i Astrobasens två kometmöten (eller underforum i modern terminologi). Redan en snabb granskning antyder att 90-talet torde ha varit något av den svenska kometastronomins guldålder. Hundratals rapporter passerade genom basen på sin väg vidare till internationella sambandscentralerna som International Comet Quaterly och brittiska The astronomer. Rekordåret verkar ha varit 1997 då bara komet Hale-Bopp (C/1995 O1) resulterade i 150 rapporterade observationer från tio olika amatörer (däribland två från en yngre upplaga av min bloggkollega). Ett mer normalt kometår var 1991 då nio observatörer rapporterade ett sextiotal observationer avseende sju olika kometer. Därtill kommer förstås alla observationer som inte rapporterades utan bara bokfördes i amatörernas observationsjournaler.
Komet Hale-Bopp fotograferad av Jörgen Danielsson. Fler bilder av både Danielsson och av kometen kan sökas fram i SAAF:s webgalleri.
Diskussionen på Astrobasen fördes i huvudsak under former som vi känner igen från moderna forum som Astronet och Astronomiguiden. Samma typ av frågor dryftas, samma typ av information cirkulerades och dessutom i viss utsträckning av samma personer. Men det fanns samtidigt skillnader. En påfallande sådan är att Astrobasen var ett helt textbaserat forum. Som vi ska se innehöll den en del bilder, men de var få och låg vi sidan av det ordinarie flödet. På motsvarande sätt hade astrofotograferna ännu inte börjat ta den självklara plats de har idag. En annan skillnad är att diskussionsklimatet verkar ha varit lite tuffare på Astrobasen. Till skillnad från moderna forum var Astrobasen jämförelsevis slutet. Runt 1990 var det fortfarande få förunnat att ha tillgång till dator och modem, och Astrobasen hade bara ett femtiotal användare. Detta tillsammans med det faktum att de flesta verkar ha känt varandra väl innebar att det var lite högre i tak på Astrobasen än vad det är i vår tids forum. Slutligen var Astrobasen rent tekniskt en mer komplicerad miljö att navigera i än moderna motsvarigheter. Minns ni till exempel kommandot <bin>? Och minns ni vad som hände om man glömde det? Låt oss ta ett exempel.
När komet Swift-Tuttle (109P) var i antågande 1992 fylldes Astrobasen med efemerider, förutsägelser och vartefter också observationsrapporter. För att underlätta observerandet använde Jörgen Danielsson — vid tiden kometsektionens starke man — planetarieprogramet Stargaze för att generera sökkartor. Dessa la han sedan upp på Astrobasen så att andra användare kunde komma åt dem. Idag är det förstås vardagsmat att ladda ner bilder, videoklipp och liknande från nätet. Några få klick så är det klart. Ha detta i åtanken när ni läser Danielssons instruktion nedan
Instruktion hämtad från Jörgen Danielsson, ”Sökkartor Swift-Tuttle”, den 9 oktober 1992, Astrobasen/Komet/Artiklar/229. Kermit var så vitt jag begriper ett dataöverföringsprogram som behövdes för att hämta filerna, och Telix var ett kommunikationsprogram som användes för att kommunicera med Astrobasen.
Det har uppenbarligen hänt en del sedan 1992. Och så var det det där med <bin> eller ”Binary” som Danielsson skriver. Genom detta kommando ställde man om systemet så att filerna laddades ner i binärt format, vilket var nödvändigt för att kunna öppna annat än textbaserade filer, som exempelvis Danielssons gif-bilder. Glömde man kommandot så kunde man förstås inte öppna filerna. Det låter kanske inte så märkvärdigt, men man ska då komma ihåg att dels tog det tid att tanka över modemen och dels betalade man som regel minuttaxa för uppkopplingen.
Avslutningsvis kan det nämnas att Swift-Tuttle också kom att observeras av många amatörer. Sju observatörer rapporterade sammanlagt ett drygt trettiotal observationer. Att döma av dessa blev kometen som ljusast ungefär magnitud 5 och kunde då ståta med en svans om cirka 2 grader.
Amatörastronomins historia 
En sak jag upplevde väldigt tydligt under Astrobasens första år var hur tidigt ute man var. Det var över huvud taget inte känt bland gemene man att sådana här saker existerade, att man via sin hemdator kunde kommunicera med varandra i grupper. Så det var en sorts frontverksamhet.
Precis! Givet att amatörastronomer är så informationsberoende, så verkar man alltid varit väldigt snabba med att ta till sig ny teknik som kunde underlätta spridningen av information. Sen ska det väl sägas att även om Astrobasen var en frontlinje så var det inte alla som var benägna att använda den. Jag läste nyligen en Astro-artikel av Jörgen från 1991, där han försökte övertyga fler om att basen faktiskt inte var så svår att använda. Uppenbarligen fanns det ett praktiskt problem här.
Fantastiskt kul med denna blogg tyvärr hade jag inte förstått på 90-talet (då jag gick i grundskolan) att det var amatörastronomi jag skulle syssla med på min fritid. Jag har däremot använt programmet telix rätt så nyligen på Sandvretens observatorium där vi har en äldre styrdator från tidigt 90-tal. Jag ser till och med att ett litet fel smugit sig in i Jörgens fantastiska instruktion, ”cg saafuser” skulle förstås varit ”cd saafuser” och skriver man fel redan där så växlar man inte katalog så resten av instruktionen stämmer. Binärt läge är mycket viktigt om klienten man använder inte har automatisk växling mellan ascii och binärt läge för filöverföringar. Det misstaget har jag själv gjort i modern tid 🙂
Tackar och bockar! Det är fantastisk kul att skriva dessa inlägg, och att någon sedan uppskattar det är liksom grädde på moset. Och rättstavning var förstås en dygd då det begav sig. Fast jag misstänker att just i detta fallet så insåg nog de flesta som läste instruktionen att det skulle vara ”cd” (change directory, för er som inte haft anledning att pröva).