De dolda stjärndyrkarna

Häromdagen bytte jag några ord med en bekant som hade förstått att jag är en av den celesta lustans lakejer, att jag håller på med teleskop och himmelsobservationer. Det kröp då fram att hans pappa varit amatörastronom på 1970-talet: han hade byggt teleskop och ett observatorium, han hade försökt fånga radiobrus från solen och även experimenterat med fotometriska mätningar på teleskopet.

Uppenbarligen en tekniskt intresserad och avancerad amatörastronom – som jag aldrig har hört talas om. Flera av mina sagesmän, med god insyn i skånsk amatörastronomi, har inte heller dom hört talas om honom.

Jag funderar ibland på den här typen av fynd. Man har ju amatörastronomer av olika grad av synlighet. Kända amatörastronomer – en Rune Fogelqvist, en Margareta Westlund, en Elis Dahlgren – har varit rejält omtalade i sin samtid och efteråt, de har lämnat många spår efter sig i materialet och framstår som legendariska teleskopbyggare, astronomientreprenörer och observatörer. De är lätta att hitta fram till för en historiker.

Den här gruppen kan sedan vidgas till alla som lämnat något slags avtryck i skriftliga källor. De har kanske under en kortare tid arbetat med en sektion inom SAAF eller SUAA och även om de i vissa fall sedan lämnat astronomin går delar av deras gärning ändå att dokumentera. Några obsrapporter i en sektionsbulletin, ett eller annat foto i Scanam: vi vet att de funnits som amatörastronomer och ungefär vad de sysslat med.

Men sen finns det den här kategorin som min bekants pappa representerar. Amatörastronomer vars astronomiintresse är så seriöst och ambitiöst att de skaffar sig rejäl teleskoputrustning och gedigna kunskaper, lägger mycket tid på att utveckla sitt intresse, men som av någon anledning inte gjort något omedelbart synligt avtryck i materialet; de kanske tillhör den kategori amatörer som inte haft någon lokal astronomiförening att engagera sig i eller, som idag, inte syns på nätet – man bör förstås inte jämställa svensk amatörastronomi med de som gör inlägg på Astronet eller Astronomiguiden. De dyker upp när man börjar nysta i saker och ting och gör intervjuer.

Hur många är dom?

Nu är ju inte vårt projekts karaktär sådan att vi skall samla in fakta om varenda svensk amatörastronom. Men jag undrar ändå lite grand över den här typen av amatörastronomer; hur många de varit, vad de sysslat med. Jag tycker att man stöter på sådana fynd ganska ofta i vårt projekt och därför tror jag helt enkelt att de varit ganska många.

*

En gång för länge sedan besökte jag Östen Knutsson i Tranemo, inte alltför långt från Anderstorp där jag då bodde. Han var, då på 1980-talet, en äldre teleskopbyggare, uppenbart mycket skicklig, inte minst vad gäller mekanik. Vid besöket kunde jag beundra hans 20 cm teleskop, en mycket solid konstruktion där man genom att byta sekundärspegeln kunde växla mellan Newton och Cassegrain. Hur jag hade fått reda på Östen minns jag inte såhär i efterhand, kanske var det i samband med att jag besökte Mariestadsklubbens Träff under stjärnorna. H-G Lindberg har förresten lagt ut några bilder från på Knutssons observatorium på nätet, annars har jag inte sett så mycket material efter Östen Knutsson. Men det kanske dyker upp vad projektet lider.

Men han var inte ensam om att vara seriös amatörastronom i den här trakten av Småland; i Västbo, nära västgötagränsen, fanns det under 1980-talet flera amatörer av Östen Knutssons kaliber. Det visade sig när vi startade upp en astronomiklubb. I Gislaved fanns Bo Ekström, även han skicklig teleskopbyggare och entusiastisk amatörastronom alltsedan det sena 1950-talet.

Bo Ekström (till vänster) och deltagarna vid en teleskopbyggarkurs, slöjdsalen Åsenskolan, Anderstorp cirka 1982. Teleskopmonteringen, av tyskt snitt, drevs med en synkronmotor men det fanns även en handdriven version som kursdeltagarna byggde i flera exemplar. Det var en mycket stabil montering.

Bo Ekström (till vänster) och deltagarna vid en teleskopbyggarkurs, slöjdsalen Åsenskolan, Anderstorp cirka 1982. Teleskopmonteringen, av tyskt snitt, drevs med en synkronmotor men kursdeltagarna byggde även en handdriven version. Det var en mycket stabil montering.

Till klubben anslöt sig även Tommy Carlsson, Burserydsamatören som var en så duktig astrofotograf; han hade ett eget observatorium och fotograferade himlen med en 5.5tums f/1.65 Schmidtkamera, en teleskoptyp som var dyr och ovanlig på 1980-talet. (Den fanns även i en 8tums modell, av vilken det lär ha tillverkats 300 exemplar totalt i världen, hur många exemplar av 5.5tummaren Celestron lyckades sälja vet jag inte i dagsläget.) Där i krokarna fanns också Cenneth Andersson, snillet som gjorde egna celestmekaniska beräkningar med programmerbar miniräknare och Commodore 64.

Inom en radie på några mil visade det sig alltså finnas flera stycken avancerade och engagerade amatörastronomer. De hade hållit på med amatörastronomi under lång tid och förvärvat stor skicklighet.

*

Amatörastronomer bör alltså sökas i vidare kretsar, bortom de som syns i bulletiner och föreningspublikationer. En grov indikation på den totala volymen av amatörastronomi som bedrivs i landet fås kanske av det faktum att vi i dagsläget har tre firmor som säljer teleskop. Rymdbutiken, Teleskopservice och Astro Sweden levererar allt från nybörjarteleskop till teleskop och CCD-kameror i 100 000-kronorsklassen, och det är tre företag som uppenbarligen har en relativt omfattande kundbas. Det är en indikation som inte störs av den medieskugga som många amatörer verkar inom. (Visst, indikatorn har icke-triviala brister: företagen säljer även till andra än amatörastronomer, och en del amatörer köper från utlandet och så vidare. Men vi lämnar det för ett ögonblick.)

Amatörastronomi är en materialsport. Förr eller senare köper vi alla okular, teleskop, kameror eller stjärnkartor. Det faktum att vi har tre teleskopfirmor i landet – och vad jag kan förstå är det inte enbart fråga om hobbyfirmor utan man har anställd personal – säger något om den totala mängden amatörastronomi som bedrivs i Sverige.

Annonser
Det här inlägget postades i Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till De dolda stjärndyrkarna

  1. Johan Kärnfelt skriver:

    Viktig fråga du tar upp, inte bara för dagens situation utan för hela perioden. Jag har sammanställt uppgifter om alla amatörer som verkade före 1940 och som jag har uppgifter om, och de är inte många. Det handlar om ett tjugotal. Kanske var de inte så många fler eller så fanns det, som du skriver, lika många till som inte lämnat några spår efter sig. Vi får försöka hitta indirekta vägar. Jag ska till exempel se om Clas Ohlson kan tänka sig att lämna ut uppgifter om hur många ex av Schöldströms kompendium man sålde under 40- och 50-talen. Även försäljningen av råglas vore ett bra mått. Vore det möjligt att få tag på dessa uppgifter så ger de ju ett kvantitativt mått på utvecklingen som går utöver det som syns i publikationer etcetera.

  2. staffastro skriver:

    Jag tror det ligger mycket i detta. Som lite av enstöring själv kan jag mycket väl föreställa mig ett liv med stjärnor utan mycket kontakter med likasinnade, åtminstone före internet. Vi är inte så många öht, och i glesbygder är det långt till nästa amatör. Från min uppväxt i Kiruna vet jag att jag som ung (typ 10-12 år, i slutet av 50-talet) via min pappa (bibliotekarie som förmodligen pratat astronomiböcker med honom) besökte en man med ett litet obsevatorium. Detta var långt innan jag sedan själv blev intresserad på allvar, och jag flyttade från stan innan jag hann ta reda på vem mannen var. Hur mycket spår har han lämnat efter sig?
    Staffan Söderhjelm

  3. Gustav Holmberg skriver:

    Ja, det är ganska uppenbart att det finns amatörastronomer som (idag) inte nödvändigtvis skriver en massa inlägg på nätet eller – historiskt – har engagerat sig i astronomiföreningar, skickat obsrapporter till Nordisk Astronomisk Tidsskrift, Scanam eller liknande.

    Amatören i Kiruna låter spännande – tack för tipset!

    Och, en helt annan sak: vilken fin astroblogg du har med många obsrapporter. Det är alltid kul att läsa obsrapporter och om vilka instrument och tekniker amatörer använder.

  4. Lars L skriver:

    På tal om enslingar, kolla upp boken Enslingen på Bockön – hade tidigt teleskop.

  5. Johan Kärnfelt skriver:

    Ser väldigt spännande ut Lars. Jag har beställt fram den från UB. Tack för tipset.

  6. Gustav Holmberg skriver:

    Jag kan ju bara instämma i vad Johan skriver – spännande, och tack för tipset Lars!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s