STAR 84

”Nu är det dags att ta nya tag efter sommaren lättja, om det vi haft nu är värdigt namnet sommar.” Så öppnar Ulf Danielsson, tidigare ledare för SAAF:s Deep sky-sektion, ett nummer av cirkuläret Deep sky nytt från 1984. Det är ju inte utan att uppmaningen biter den höst som nu begynner, så låt oss se vad Danielsson tänker sig att man ska syssla med. En tävling visar det sig – STAR 84 – och bakom denna står en annan Danielsson, nämligen dobsonentusiasten Jörgen Danielsson.

Jörgen Danielsson poserar med ett hemmabyggt dobsonteleskop. Fotografiet från Astro, nr 2, 1984.

Inspiration till tävlingen hämtade Danielsson från The royal astronomical society of Canadas årsbok Observers handbook. Årsboken startades 1907 och ges faktiskt fortfarande ut. Bland mycket annat innehöll (och innehåller) denna årsbok listor på lämpliga objekt att observera. Några av dessa listor reproducerades av Danielsson i detta och de nästföljande numren av Deep sky nytt och tävlingen gick helt enkelt ut på bocka av så många objekt som möjligt från dessa listor och inkomma med rapporter till sektionen. Vinner gör den som kan rapportera flest bockar, och förutsatt att det slår väl ut bland amatörer kommer ”förnämliga priser att utdelas”. Tävlingstiden löper från ”en stjärnträff till en annan”, närmare bestämt avses de årligen återkommande stjärnkalasen som sedan många år anordnas av Mariestads astronomiska klubb (årets upplaga gick för övrigt av stapeln helgen som gick).

Och listorna då? Ja, i numret som introducerar tävlingen har Danielsson saxat sex listor: det gäller listor över multipla stjärnor, valda nebulosor av olika typer, Messier-objekten, ett urval av de bästa NGC-objekten, galaxer i lokala gruppen, och dessutom en lista med några riktiga utmaningar. Allt som allt rör det sig om ett par, tre hundra objekt. Jag dristar mig att lista objekten i den senare. Den vane djuprymdsobservatören kan snart konstatera att här verkligen döljer sig några riktiga utmaningar. Själv har jag faktiskt bockat av det mesta, men har upprepade gånger kört bom på bland annat Barnards galax och supernovaresten IC443. Skam den som ger sig.

Listan är hämtad från Deep sky nytt, nr 3, 1984. Förkortningarna utläses enligt följande: PN, Planetary nebula, GX, galaxy, GC, Globular cluster, EM, emission nebula, RM, reflexion nebula, DN, Dark nebula, SNR, super nova remnant, GXC, galaxy cluster, OC, open cluster.

1	NGC246	Cet	PN
2	NGC1275	Per	GX
3	NGC1432/35	Tau	RN	Pleiades nebulae
4	NGC1499	Tau	EN	California nebula
5	IC434/35/B33	Ori	EN	Horse head nebula
6	IC431/32/NGC2024	Ori	EM/RN
7	IC443	Gem	SNR
8	J 900	Gem	PN
9	NGC2237/46	Mon	EN	Rosette nebula
10	NGC2419	Lyr	GC	Galactic tramp
11	NGC5897	Lib	GC
12	B72	Oph	DN	Barnard’s S
13	NGC6781	Aql	PN
14	NGC6791	Lyr	OC
15	M1-92	Cyg	RN	Foot print nebula
16	NGC6822	Sgr	GX	Barnard’s galax
17	NGC6888	Cyg	SNR?	Crecent nebula
18	IC5146	Cyg	RN	Cocoon nebula
19	NGC7317-20	Peg	GXC	Stephan’s quintett
20	NGC7635	Cas	EN	Bubble nebula

Återstår då frågan om vem som vann. Dessvärre och då jag har bara tillgång till några enstaka nummer av cirkuläret, kan jag i dagsläget inte ge något klart svar på detta. Av nummer 1 för 1985 framgår dock att det ett halvår in i tävlingen bara var Mats Boberg i Kungsör som hade skickat in rapporter, och att han därmed ledde stort. ”Skärpning!” manar sektionsledaren, ”Lite konkurrens ska han väl ha?”. Hur det hela avlöpte kanske något av läsarna känner till. Och om inte annat tycker jag att listan över utmaningar även är något att sätta tänderna i för dagens amatörer.